Visselblåsarlagen innebär skydd för visselblåsare och ställer krav på att organisationer har interna rapporteringskanaler på plats.
Lagen innebär i korthet att skyddet för den som larmar om oegentligheter på sin arbetsplats förstärks ytterligare. I maj 2021 antog regeringen en proposition om genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv. Visselblåsarlagen, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, trädde sedan i kraft den 17 december 2021. Visselblåsarlagen innehåller bestämmelser om skydd för visselblåsare och att det ska finnas en fungerande visselblåsarfunktion i organisationen. Därför är det viktigt att ha koll på vad som gäller för just din organisation.
Lagstiftningen sträcker sig längre än att bara skydda de anställda. Den inkluderar också tidigare anställda, leverantörer, aktieägare, volontärer, arbetssökande och personer som hör till företagets ledning och tillsynsorgan. Lagen skyddar också individer som hjälper eller på något sätt stöder visselblåsaren. Skyddet består av förbud att hindra eller försöka hindra rapportering och att på grund av rapportering vidta repressalier, såsom uppsägning eller annan bestraffning på arbetsplatsen.
Visselblåsarlagen innehåller även bestämmelser om att interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning ska finnas på plats i organisationen. Detta betyder att organisationer behöver ha en fungerande visselblåsarfunktion som uppfyller lagkraven.
I lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden ställs det krav på bland annat:
Det förväntas av organisationer att upprätta ett systematiskt sätt att hantera visselblåsningar, vilket kan hanteras internt eller med extern hjälp. KPMG:s visselblåsartjänst säkerställer att ni följer lagen.